En tid som denna när kvällssolen är så gyllene och varm gör sig också alla klövdjur sig väl. Pälsen nästan skimrar i guld när de står och betar i ett hav av färska klöver. Kronhjortar och rådjur med sina ungar är en fridfull och vacker syn på kvällarna.

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Dom har okuperat en del av dammen och verkligen gjort det till deras eget territorium. Kan väl upplevas båda bra och mindre bra. Runt omkring där de drivit runt börjar nu synas uppenbara spår efter dem. Det är väl det ända som är synd, när träden och marken runtomkring täcks av vit sörja, skit alltså. Annars har jag efter alla år börjar vänja mig och tom sätta namn på dem.

I det stora trädet där de flesta samlas på kvällarna efter de kommit hem från havet eller andra vattendrag där det varit och ätit sitter alltid kapten vitbröst högst i trädet. Som en ledare i den stora organisation Skarva. Jag gillar verkligen att ha dessa nära inpå mitt hus. Det känns tryggt med dessa stora svarta och vältalande fåglar runtomkring mig.

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Det var skönt att dra det första andetaget utomhus idag. Kall, frisk och vild vind fyllde lungorna på ett behagligt sätt. Det kändes höst och synen reagerade på samma sätt, höst. Färgerna över kullaberg visar klart att berget är av magiska krafter. Man har under årens gång fått känslan att det är något speciellt, alla ljusfenomen och den energi som finns runt det magiska berget. En vändpunkt mot en tid av nedrustning och avsvalnad natur. Vi förbereder oss. Så känns det idag

• 

• 

• 

• 

Dom var visst speciella när man som barn sprang förbi fjärilsbusken på väg hem. Nu trettio år senare har dem fortfarande en speciell plats hos mig. Alltför sällan ser jag dem nuförtiden men då och då kommer dem och hälsar på i någon av alla buskar av lavendel vi har i vår trädgård. Igår var en dag då påfågelögat (Aglais io) besökte oss flitigt. Tillsammans med nässel, raps, aurorafjärilar och en massa humlor och bin blir infernot av djurens färger och surrande ett magiskt spektakel att titta på. Njutbart och givande.

• 

• 

• 

• 

• 

En stol, kaffe eller en kall öl och bara sitta och titta. Det räcker gott för mig. Gillar och har alltid gillat det fantastiska naturen kan gr och visa. Tavlor, konst och all kreativitet som gediget är gjort med passion, precision och glädje är en fröjd att se.. Men när naturen i sig själv bara är så jäkla vacker finns där ingenting som slår det. Från den blommande lavendeln pågår så här års en festival av levande konst i alla dess former. Det är magi, det är lycka och en otrolig frihet bortom all hysteri i detta galna samhälle jag har svårt att leva i. Min frihet finns i naturen.

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Sedan länge när jag går runt sjön har det vid jämna mellanrum varit så att en hane av just Tornfalk följt efter mig. Sträckan är på ca 40 minuter och troget flyger den från träd till träd när jag längs sjön går. Under några kvällar har även en hona kommit hit., Den sitter runtomkring vårt hus och iakttar oss när vi är ute i trädgården. Känslan som uppstår när något så vilt i naturen på något sätt söker kontakt med oss är en fantastisk upplevelse. Hoppas att jag får följa dessa fina liv lång tid.

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Vid ca 6-7 år åldern såg jag den för första gång. Jag hade suttit och tittat på den i fågelböcker och tänkt… tänk om jag får se en sådan på riktigt..Ocj det fick jag. På en rastplats någonstans i Tyskland på väg ner mot Italien satt den i en torr hirskolv. Det jag kommer ihåg var att känslan som infann sig hos mig var som att få se en idol, allt stannade upp och man blev upprymd och darrig. Jag gillar att kunna få den känslan genom att få stiga ut ur min dörr varje dag. Sedans dess har den hållit hårt om tron att vara en favorit bland mina fåglar. Idag satt dem där, två stycken. På lila blommande tistlar utanför trädgården hörde jag dem tydligt, jag stannade upp för jag vet att dem är väldigt skygga för människor. Men dessa var väl för hungriga för att rädslan skulle ta övertaget och låta dem fly. Jag älskar verkligen dessa fåglar, Steglitsen.

• 

• 

• 

• 

• 

Naturens fyrverkerier av färger, former, liv och sånger är igång på riktigt . Allt är glatt såväl en och annan människa man stöter på. Trädgården med alla dess olika världar att besöka får tiden att stanna eller iaf känns det så. Surret av bin och humlor från alla blommor, speciellt lavendel med sina lila blommor ljuder gott av alla insekter som glada över vad dom får från denna sköndoftande vackra växt. Tiden just nu när marken fortfarande är fuktig efter allt regn som kommit de senaste dagarna och solens värme som dominerar nu är så behagligt underbart. Vad behövs mer…

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Egentligen en öppen dam med massa gräsänder och en o annan gäst. Dock har tyvärr en annan and tagit över. Krapperups slottspark är där dammen finns. Stor grön och skön.

När dörren öppnas, öppnas också en värld jag beundrar. Tid finns inte just då. Liv, grönska, färger och ett myller av nya liv samt en del veteraner övertar landskapet. Jag skulle vilja vara precis där hela tiden för den värld jag egentligen lever i, ja den gillar jag ej. Den betyder så lite för mig. Det är här jag vill vara. När jag blickar ut över bygdens prakt så kan jag enkelt konstatera att jag behöver bara det som finns framför mig. Ett enkelt och naturnära liv tillsammans med naturen, djuren och min flock.

Sommarens Juli månad förblir en skatt för mitt behag.

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

•