Dom var visst speciella när man som barn sprang förbi fjärilsbusken på väg hem. Nu trettio år senare har dem fortfarande en speciell plats hos mig. Alltför sällan ser jag dem nuförtiden men då och då kommer dem och hälsar på i någon av alla buskar av lavendel vi har i vår trädgård. Igår var en dag då påfågelögat (Aglais io) besökte oss flitigt. Tillsammans med nässel, raps, aurorafjärilar och en massa humlor och bin blir infernot av djurens färger och surrande ett magiskt spektakel att titta på. Njutbart och givande.





